Slutet av veckan och helgen har varit de tyngsta dagarna på mannaminne, ja jag vet inte om jag nånsin haft så jobbiga dagar. Vi har varit drabbade av nåt väldigt aggressivt och långvarigt magvirus alla tre, PÅ SAMMA GÅNG! Hur är det tänkt att man ska klara av att sköta om en baby som kräver ständig uppmärksamhet samtidigt som man spyr? Och babyn spyr, och mannen detsamma. Voi suck säger jag!
Det värsta med det här var ju att vi missade både min brors födismiddag på fredag och vår guddotters dop på lördag. Efter vad som känts som världens längsta veckoslut tror jag att vi börjar se ljuset nu. Snart 24 h spyfritt och vi lär ska överleva detta virus.
Oj nej! Tur det värsta verkar vara över. Jag hade hemsk magsjuka förra våren, då Hubbe var lite under ett. Som TUR kunde Maken stanna hemma från jobbet, jobba på distans och vara med Hubbe. Jag var så inte i skick att sköta någon. Hua!
SvaraRaderaVilken tur då att de inte blev smittade! Det smittar ju så lätt. Ensam skulle det nog vara omöjligt att klara sig, som tur var vi två och kunde lite tura om fastän båda var sjuka.
Radera