Det kommer aldrig va över för mig

Jag såg med ett öga på allsång på skansen förra veckan, vaknade till liv när Håkan Hellström kom på scen och upptäckte till min glädje att han skulle fortsätta sjunga i ännu en timme.

Jag har aldrig (tidigare) varit nåt stor fan av Håkan, alltid funnit hans musik en aning mjäkig. Men på sista tiden, kanske mycket iom. hans senaste skiva Det kommer aldrig va över för mig, har jag lyssnat mer och mer på hans sånger. Kan också ha att göra nåt med den sinnesstämmning jag befinner mig i? (Jag är en riktig periodare när det kommer till musik.) Och nu plötsligt är den inte mjäkig mera utan fantastisk och briljant.



Det som jag slogs av under Håkans konsert, som fascinerat mig tidigare också, var tonårsflickornas till synes dyrkande av sin idol. Där stod de och trängdes i första raden och grät så mascaran rann (nej, sprutade) ner för kinderna, skrek med i precis alla sånger och kramade om varandra under introt till varje sång. Man kunde nästan se tonårsangsten i deras ögon när de skrålade med i sångerna som om varje ord handlade om dem.

Jag tycker det är fascinerande eftersom jag aldrig haft någon idol som skulle ha väckt så mycket känslor i mig. Jag var inte hopplöst kär i Robbie Williams under hans Take That tid och förstod inte riktigt varför Nick i Back Street Boys skulle ge mig sömnlösa nätter. Visst hängde det idol-plancher på väggarna i mitt tonårsrum men de var mest utfyllnad tillsammans med hästarna och fotbollsspelarna.

Det får mig att tänka på ifall jag missat något viktigt skede i min tonårsangst? Kanske det inte är för sent ännu för en riktigt ordentlig idoldyrkan?
Idoldyrkan eller inte, lyssna på Håkans senaste skiva. Mycket bra tycker jag.

På repeat (peat..peat...)

När jag fastnar för en ny (eller varför inte gammal) sång måst jag lyssna på den hela tiden. På repeat. Om och om igen tills jag har förstört den och tröttnar på den. Det tar ungefär två veckor. Och så hittar jag förhoppningsvis någon ny favorit att förstöra.

Det är är ett mycket frustrerande beteende för alla inblandade. Folk i min omgivning tvingas lyssna på samma sånger hela tiden och jag själv blir störd på att jag inte kan njuta längre av sången. Alla "sommarplågor" blir verkligen en plåga för mig när de spelas i mååånader i sträck och jag förstörde dom redan i början av juni.

Nån annan som lider av samma sak?

Här e min repeatlista för tillfället

Kent är kanske ett lite udda val där, men gamla sånger kan också göra comeback på min repeatlista.

Bo Kaspers Orkester

Vi har varit på överrasknings-date idag, eller en överraskning var det för mig i alla fall. Plötsligt fann jag mig sittande i Finlandiahuset på Bo Kaspers Orkesters konsert. I flera år har vi sett annonsen i tidningen och tänkt att man borde gå och lyssna på dem och nu äntligen hade S bokat biljetter åt oss.

Och hur var det då? Jo, alldeles jättebra. Men jag önskar att jag hade lyssnat lite mer på deras nyare låtar. Man har ju sågat sönder låtarna från deras skivor från slutet av 90-talet och början av 2000-talet men de senaste skivorna har gått mig helt förbi. Det verkade också som om en stor del av publiken hade samma problem för man märkte hur alla lystrade till och började nicka i takt med musiken när de spelade nån gammal låt.

Å ena sidan tycker jag att ett band som BKO skulle passa bra i en rökig jazzpub där man kunde sitta och mysa med ett glas vin i ena handen, men å andra sidan passade Finlandiahuset nog riktigt bra. I finsk anda så satt alla stilla som fastlimmade vid sina stolar och högst vickade någon med foten eller nickade lite diskret med huvudet i någon av de svängigare låtarna. Men bandet var suverent och verkade trivas på scen. Till nästa år skall jag ha lyssnat igenom de nyare skivorna också!

Här en av dom gamla klassikerna:

Ännu om Stockmann

Jag antar att det är bara jag som diggar att de spelar tysk musik nu på varuhuset i och med Berlin-temat?
Det kunde vara min I-tunes playlist dom satt på! Till exempel så spelades Juli- Dieses leben idag.

En teori om melodier

För länge sedan när jag grubblade mycket så grubblade jag bland annat också om musik. Närmare bestämt melodier. Det finns ju ett begränsat antal noter, och en sång är ju oftast runt tre minuter lång, hur många olika melodier kan man hitta på? Om vi då t.ex. talar om bara refreängerna, det är ju nog begränsat på hur många sätt man kan koppla ihop olika noter.

Jag tror vi börjar närma oss slutet, åtminstone har Black Eyed Peas och Jennifer Lopes tydlgen redan gett upp.



Alla gillar vi ju Dirty Dancing...



Men Lambada? På riktigt?! Det var otippat.

Allt är bra

Jag fick ett glas vin och lyssnade på lite Melissa Horn när jag kom hem igår. Nu har jag lugnat ner mig.

Fredagens playlist

Ska ni sitta hemma och mysa eller ha hemmafest, här är playlistan för ikväll.

Om en stund skall vi söka oss mot Farang där vi skall möta Micpic och Joey. Ha en trevlig kväll!

Fredagsfeelis med Robyn

Alla dansar nu!

Morgonens ups and downs

Morgonens high- Somorgon ända till klockan nio, lördagsfrukost som sambon tillredde medan jag låg i sängen och läste HBL. Vakna till Oskar Linnros Genom Eld:



Morgonens low- Måste jobba några timmar

Nu skall jag ta mig ut på en promenad i höstsolen till Kaffebutiken.

Lördagens musiktips

Om jag säger tysk musik så tänker säkert de flesta av er på schlager eller Rammstein? Men det finns "normal" tysk musik också. Som t.ex. Kettcar, lyssna på sporify!

(Vad klassas nu sen som normalt? Om jag klassar schlager och Rammstein som onormalt så är väl resten typ normalt...)

Ny Dj in da House

Plötsligt har vårt hushåll fyllts med fransk musik, bra med lite omväxling.

Lördagens playlist

Här har ni lördagsmusik by Dj Mia:

Packning

Jag borde packa nu, men jag skjuter på det så länge jag kan. Isället sitter jag och gör en playlist till resan, och bloggar. First things first.

Lite konstig playlist hittills, såhär ser den ut

Jag skulle kunna fortsätta hela kvällen...

The Baseballs

De har ju faktiskt andra sånger också än Umbrella märkte jag. Undrar hur länge man orkar tycka att det är lite småmysig musik? Tror nog att jag tröttnar ganska snabbt. Men så länge det inte är utspelat, så ta och lyssna lite.

Jag gillar nog ändå Leona Lewis version bättre.