Onsdagens vill ha och Kristina

Bättre sent än aldrig sade vi och gick för att se Kristina från Duvemåla på Svenskis igår. Sista föreställningen är imorgon så vi var verkligen ute i sista sekund. Iom vår sena bokning var våra platser så dåliga att jag 15 minuter in i föreställningen på allvar funderade på att smita hem, tror nog jag skulle ha fått mannen med mig också. Men jag bet ihop, sträckte mig lite längre ut över kanten och lyckades sedan njuta lite av föreställningen också. Men att den var lång!! Första halvan kändes eeevighetslång. Men i andra halvan när Robert sjöng Guldet blev till sand och Kristina klämde in med Du måste finnas så hade jag glömt bort allt tvivel. Fin pjäs och duktiga skådespelare!

Så till något helt annat. Dagens materialist har snöat in sig på den här lyktan. Plötsligt måste jag bara få den.

En Etch-lykta av Tom Dixon.