Come away with me

Jag har ju egentligen inte berättat något om själva bröllopet fast ni har fått en utförlig rapport över bröllopsresan redan. Det tar väl en stund att smälta det hela, att man nu är fru S istället för fröken A. Att den där festen som man planerat i ett halft år är över. Att man aldrig mera får uppleva det igen. (Ska vi ju hoppas). Första gångerna jag såg bilderna blev jag bara vemodig. Ville inte se bilder utan bara komma ihåg känslan i mitt eget minne.

Nu har jag börjar smälta det hela och vi hade ju världens underbaraste fotograf som påriktigt förevigat stämmningen just som det var och som vi kände det. Tack Hannah!

 

Här e feststället, ser ni rosetterna som vi så flitigt band med mina brudfrämmor!?

 Jag och min klänning

 

Mina fina flickor .

 En bild från kyrkan såg ni ju redan, jag grät och grät... Men sen fick jag dansa ut med min man!

  Vi körde iväg i pappas kupla. Funny fact- den ville inte starta, så ett par av gästerna fick skuffa igång den.

 Eftersom vi båda älskar mat så var maten något vi satsade extra på.

Och herredumilde vad vi var nöjda med kocken.

Vi valde ren till huvudrätt.

 Ostar däremellan

 och en ostkaka till efterrätt.

Det hör ju till att vi skall skämma ut oss och sjunga vid alla tillfällen, den här gången fick jag titta på.

Det var mycket skratt och tårar under kvällen.

Vi avslutade middagen med en flashmob tillsammans med några fina släktingar och vänner!

Sen blev det bröllopsvals och dans!

Jag var livrädd för att dagen skulle gå för fort, och att jag inte skulle hinna njuta överhuvudtaget. Och visst gick det fort! Ena sekunden satt jag hos frissan och vips så var det dags att gå hem från festen. Men däremellan rymns många fina stunder och härliga minnen.
En underbar dag som vi ser tillbaka på med glädje och värme!