Nytt år

Hälsningar från värmen, det var en smärre chock att komma hem tillbaka till minus 20 grader! Vi hade en superfin semester med hela familjen. Min mamma fyllde jämna år så det var en bra orsak att åka iväg allihopa. Vi åkte iväg strax efter jul och hann fira nyåret borta också. Julen gick lite i sjukdimmor men Amos hann bli frisk till resan som tur.

Vi åkte till Gran Canaria, till den södra delen. Jag har nån gång lovat mig själv att aldrig åka till Kanarieöarna, men man får väl ändra sig visst? Och det var ju faktiskt jättebra. Något naturskönt eller gemytligt område var det nu kanske inte. Men vem tycker väl inte om palmer och solnedgångar i havet? Lägg till sol och värme, god mat och toppen sällskap så får man en lyckad semester! 

 solnedgången från balkongen

 fina för nyårsmiddag

två små fiskar i poolen

trampbåt med rutschbana, kanske den bästa uppfinningen ever

Värmen

Vi gjorde nog helt rätt beslut i att beställa ex-tempore-flyg till Spanien. Här har vi nu njutit av värmen i snart en vecka. Det har varit rätt så extremt hett, med temperaturer över 35 grader både dag och kväll. Till natten blir det inte mycket svalare heller och i poolen är det också 30 grader. Men vi njuter!  

Amos njuter av att få springa utan kläder mest hela tiden. Han har två egna pooler som han gillar att plaska i. Sova tupplur i vagnen på standen gör han också gärna så att vi kan läsa lite och njuta av havsbrisen. Att sova i vagnen på kvällen när vi varit ute och äta på restaurang har inte varit så skoj så han har helst varit vaken sent på kvällen. Till vår förtjusning har vi fått sova längre på mornarna istället. 

Ja vi gör inte så mycket annat här än funderar på var vi ska äta nästa måltid. Hemma, på stranden, i staden eller någon annanstans. 

Hemma igen

Nu är jag tillbaka från en skööön semester! Jag hade inte räknat med att få skida mer pga så sent på säsongen, men på lördag hann vi ta några svängar med Johanna. Vädret var inte helt toppen men solen kikade fram nu och då.

Passligt till after-skin blev himlen blå och chardonnayn smakade fint. God mat är en självklarhet hos familjen H-D och det känns som om vi gått från matbord till matbord, jag har nästan förätit mig på croissanter, skinkor och ostar. Förutom skidåkning och god mat hann vi också med lite shopping och en massage på spa. Ett perfekt veckoslut helt enkelt! 

Mina killar hade klarat sig finfint, och det var nog skoj att komma hem igen till den här lilla typen som jag saknat.

Att åka bort

Jag skall åka på semester imorgon, ensam!! Eller jag åker iväg själv men hälsar på vänner i Chamonix. Samuli och Amos blir kvar hemma. Det blir första gången som jag är ifrån Amos så länge. Tidigare har jag sovit ifrån honom en endaste natt, nu blir det tre hela dygn! Jag är inte alls orolig över att killarna inte skulle klara sig här hemma, jag tycker det är super att de får lite tumistid. Mera orolig är jag ifall jag klarar mig? När har ni varit ifrån era babyn första gången och hur länge då?

De här två klarar sig fint, men jag då?

Lappland

Orsaken till bloggtystnaden är denna:

Vi har åkt upp på påsksemester till Lappland, närmare bestämt Pallas. 

Amos har fått åka pulka och vi har njutit i backen. Mina föräldrar är också här och har varit snälla och tagit med Amos ut i skidspåret medan vi svängt i backarna.

Orörda pister, inga hissköer och fint väder! 

Grekland!

Vi sitter och funderar på en greklandsresa nästa sommar. Jag har aldrig varit i Grekland tidigare och jag ser framför mig vita hus, god mat och turkosblått hav. Vart ska vi åka, ni som vet? Vilken ö, vilken by, vilken strand, har ni t.o.m. hotelltips?

Det ska inte gärna vara partyfolkets mecka pga liten baby, men något all-inclusive med bamseklubb vill vi heller inte ha. Så något där emellan då. Alla tips emottages!

Resan hem

Den första flygresan med lillen gick ju som jag tidigare berättat riktigt bra. Då var det ett kvällsflyg så Amos började sova sin nattsömn genast vi lyft och sov sedan hela resan. Nu hade vi ett morgonflyg och dessutom inte platser på första raden så jag var kanske lite mera fundersam över hur det skulle gå. Hur ska man få en baby som inte tycker om att ligga i famnen att sova i flyget? På resan ner till Spanien kunde vi ju ha vår mjuka vagnpåse vid fötterna men på andra bänkrader ryms den inte.

Trötta efter tidig väckning

Vi tog ändå med den mjuka kassen som handbagage så Amos fick sova nån halvtimme i den på flygfältet, han vaknade passligt just innan vi skulle boarda. När vi satt oss i planet så meddelade piloten att vi inte får starta förrän om två timmar, just vad man vill höra med en lite småorolig baby i famnen. Nåja, det fixade sig sen på något sätt och vi väntade inte mer än kanske 30 minuter innan vi kom iväg. 

Jag ammade babyn när vi kommit upp i luften och han somnade i min famn som på beställning. Han har inte sovit i famnen sen han var kanske två veckor gammal, nu var det som om han förstått att han inte hade något val. Där sov han sedan sött i två timmar (!). När han vaknade var det inte länge kvar av resan och den tiden gick bra åt till att läsa Blue Wings och charma medpassagerarna. Så även hemresan gick över alla förväntningar!

Här sover man i pappas famn efter att mammas arm domnat bort

Skitprat och lägesrapport

Det har blivit mycket skitprat här, bokstavligen. Den utgående balansen är konstant men den kunde delas upp jämnare mellan männen. Vi gick till doktorn med Amos också, p.g.a. magen, ingenting farligt och det är bättre nu. Vi har minsann dragit nytta av reseförsäkringen den här resan. Samuli går fortfarande på sparlåga men vi har ändå lyckats ta oss på korta utfärder de senaste dagarna. 

 

Lunch på Beachbar

Gatuhörn i San Pedro

Amos på restaurang

Saltbakad fisk på Chinales

Fina rosor i trädgården

Jag är tydligen för lat för att släpa med mig den riktiga kameran utanför hemmet och min telefonkameralins verkar vara insmetad i solkräm så det blir lite småsuddiga bilder. Här hemma går jag omkring och fotar blommor i trädgården istället.

Vad vi pysslat med

Vi har det skönt och bra här borta, har inte gjort så mycket mer än nödvändigt. Det har varit lite mulet här de senaste dagarna, men det har inte stört oss nämnvärt. Det är nästan skönare att inte behöva oroa sig om ifall vår rödhårige son blir bränd av solen. Vi sitter i skuggan på terrassen och chillar.

Här tar Amos en tupplur i skuggan på stranden. Han har varit en mycket chill semesterbaby och hängt med oss på restaurang, grillfest, till rangen, på stranden och nån shoppingtur. Han trivs som tur i den nya vagnen, ligger där och jollrar. 

 Att dra pappa i håret är extra skoj just nu. 

Här är en gullig spansk familj som spelar Yazi på stranden.

Lunch på stranden kan se ut t.ex. så här. Vi har ätit fisk och skaldjur så det snart kommer ut räkor ur öronen på oss. Men det är ju så gott här! Vi njuter verkligen av matlagningen här, frukterna smakar som frukt ska, fisken är färsk och allt är så mycket billigare än hemma.

Igår var vi bjudna på grillfest till ett par vänner som semestrar här i närheten, vi blev bjudna på fisk, bläckfisk och räkor bland annat.

Flygresan med lillen

Ja nu är vi framme i solen och resan hit gick över alla förväntningar! Allt som allt var vi på resande fot ca. nio timmar vilket nog är länge med en så liten prick. Vi åkte hemifrån halv sex på kvällen och var framme ca. halv tre på natten finsk tid. 

På flygfältet i Helsnigfors ska det finnas en speciell incheckning för barnfamiljer men den var stängd nu i.o.m. att det inte var rusningstid. Till den vanliga incheckningen var det hujsigt lång kö så jag tågade till businessdisken och flirtade lite med den buttre herren där, det funkade och vi behövde inte köa. 

Förväntansfulla killar på flygfältet

Både i Finnairs kuncervice och på incheckningen på fältet sade dom att det finns en babybasket på flyget som kan riggas upp på första raden där vi hade platser. Som tur sade ändå någon inre röst i mig att ta med vår mjuka bärkasse i handbagage för det visade sig sedan att det inte fanns några som helst babybasketar i hela flyget. Bärkassen är egentligen för stor för handbagage, men jag frågade inget utan bara tog med den, ingen protesterade heller.

Efter starten ammade vi och lade honom sedan genast i kassen och gungade lite så han somnade. Där sov han sedan sött vid våra fötter tills vi landade i Malaga fem timmar senare (vi fick snurra lite extra i luften ovanför Malaga pga hare(!) på landningsbanan). Det gick bra att ha bärkassen vid fötterna på första raden men på de övriga platserna skulle den inte ha rymmats.

Baby sover

När vi landade ammade vi igen, plockade upp vårt bagage och sökte reda på chauffören som skulle ta oss vidare. Amos somnade igen genast i bilstolen och sov sött den ca. 45 minuter långa bilturen. Natten blev ju lite hackig och sömn blev det inte mycket av för oss vuxna, men som tur fick vi sova till klockan nio på morgonen så vi fick åtminstone ta igen lite av sömnskulden. 

Under hela resan grät vår son i ca. tio minuter allt som allt, det var när han var lite övertrött på flyget och hade svårt att somna. För övrigt skrattade han mest och flirtade med alla runtom. Perfekt resebaby! 

Prag och runtom

 Vi har som sagt varit på en liten mini-semester under förra veckan. Om ni kommer ihåg så var jag lite uppgiven med planeringen så jag delegerade beslutsfattandet till Samuli. Det visade sig vara ett bra beslut, för han hade fixat och planerat hur fint som helst! Vi började med några nätter på en herrgård/spa lite utanför Prag, sedan spenderade vi ännu några dagar inne i stan.

Vårt hotellrum

Festsalen

Min favoritsyssla

Ute på landsbyggden var vi så gott som isolerade från omvärlden. Jag tror vi var dom enda gästerna på hotellet också den första natten, åtminstone var vi ensamma i restaurangen till lunch, middag och frukost. Servicen kunde man åtminstone inte klaga på där, dom passade upp oss som kungligheter när det inte fanns någon annan att koncentrera sig på. Maten var utsökt också, Tjeckiens bästa restaurang enligt någon kritiker, men vet inte om jag helt skulle lita på det. Jag badade badkar varje dag, minst en gång. Efter två dagar på landsbygden var vi redo för ett stadsäventyr.

Prag är en så kompakt stad att man i princip kan gå överallt, och det gjorde vi också. Att gå långa promenader fungerade ännu relativt bra för mig, men jag har dock fått börja öva mig på att gå långsamt (svårt!) för sammandragningar fick jag nog känna av nu och då. Tupplurer var också pop, så på eftermiddagarna unnade vi oss en liten lur innan vi fortsatte med programmet. 

På programmet stod egentligen inte så mycket. Dom viktigaste sevärdheterna blev sedda, jag fick fotografera och Samuli fick shoppa. Vädret var riktigt fint också, runt 10 grader och sol som bäst.

På söndagen firade vi dessutom att vi varit gifta ett år! Tänk vad det gått fort. Vi åt på en fin restaurang på kvällen och paret i bordet brevid oss förlovade sig plötsligt under middagen. Som tur svarade bruden ja! Frukosten beställde vi till rummet dagen till ära.

Vilopaus

Allt som allt var det en mycket lyckad resa, inte för mycket på programmet utan mest avkoppling och god mat, precis vad vi behövde just nu. Antagligen också den sista resan vi gör på tumis på en stund.

Beslutssvårigheter

Jag har fortfarande inte släppt tanken på värme i februari. Fast vi har bestämt oss att åka till Paris. Eller Lausanne. Eller Wien. Vi är, som tidigare konstaterat, världens sämsta på att boka resor i tid. Svårt att fatta beslut helt enkelt. Vår bröllopsresa var nog något av ett rekord som var bokad några månder på förhand.

Solsemester?

Eller stadssemester?

Skidsemester blir det tyvärr inte i år pga magen.

Men hur som helst så skall vi nog försöka komma iväg någonstans i februari. Jag har nu delegerat allt ansvar åt min man. Jag vill inte veta vart vi är på väg före jag sitter i planet.

Resetips?

Vart kan man åka en vecka i februari, det skall helst vara varmt? Tips emottages gärna!

Säg hejdå till paradiset

Ni har kanske märkt utav tidigare inlägg att vi inte spenderade resten av semestern i Finland som planerat. Vi kollade lite på väderleksrapporterna för Helsingfors under våra semesterveckor och konstaterade att det inte såg så ljust ut. Och nu i efterhand känns det nog som helt rätt beslut att åka iväg. Allt det där som vi skulle göra på semestern i stan får vi göra nån annan gång i stället helt enkelt.

Här åt vi frukost varje morgon.

 Ett lejon som vaktar över poolen.

Nån har hittat sin favoritposition. 

Känns alltid lika vemodigt att åka iväg. Nu är vi tillbaka i stan, imorgon blir det kräftskiva och på måndag är det dags att gå tillbaka på jobb. Och det känns riktigt bra. Tre väl spenderade veckor, laddade batterier och ny energi (håller väl i sig ungefär till lunchen på måndag).