Alex Schulman skrev en passande kolumn om ångest, och framförallt söndagsångest,
här. Jag känner igen de där små "kallsuparna" som han skriver om. Ett plötsligt sting av obehag, som försvinner lika snabbt som det uppstår. Det är dock inget allvarligt, och som Schulman skriver så hanteras den typen av ångest väl bäst av att inte hantera den alls.
Min egen söndagsångest har avtagit avsevärt på sistone. Det är nästan så jag kan njuta av söndagar nuförtiden. Det ger väldigt mycket mervärde att inse att söndagen inte är någon onödig dag, man kan faktiskt utnyttja den till att göra något vettigt också.
Nu skall jag gå ut och njuta av den här söndagen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar