Igår kom Amos farmor över och lekte med honom några timmar på eftermiddagen så jag fick fixa de sista julklapparna på stan. Så hurja skönt att gå omkring helt ensam! Fast jag fick nog några gånger panik över var jag lämnat vagnen, sökte efter den en ett ögonblick tills jag insåg att den inte är med.
Jag hann äta en lunch också, i lugn och ro. Eller tja, man har väl blivit ganska van med att slafsa i sig maten snabbt så det sitter i. Men att äta en sallad utan att ha nån i famnen som vill riva i allting var ganska skönt. Tidigare skulle jag aldrig ha kommit på tanken att gå och äta ensam, men nu var det en riktig njutning. Jag fick alla klappar fixade också, nu skall det bara paketeras och rimmas så är jag klar för jul.
Att kunna åka rulltrappor hur enkelt som helst är en njutning man inte kan förstå sej på innan man plötsligt går på stan utan vagn!
SvaraRaderaHaha, sant! :D
Radera