Igår kväll träffade jag min vän A-K ute på stan, vi åt ute och tog ännu någon öl på en terrass vid Kampen. Vi talade i mun på varann i fem timmar och jag tror vi kunde ha fortsatt ännu i fem till, om inte den skumma typen kommit och avbrutit oss. Ni vet att man måste vara försiktig om vad man talar om på terrasser även om (speciellt när) man är finlandssvensk. Det finns alltid någon som förstår fast man kanske inbillar sig att ingen annan gör det. Nåja, vi satt och talade om ganska "privata" saker när vi plötsligt hör ett "ursäkta, kan jag slå mig ner här, det finns inga andra platser lediga?" Ojdå, inte hörde du väl vad vi just diskuterade om? Han påstod sig inte ha hört...
Efter en kort stund märkte vi att han var en ganska märklig typ. Efter att ha hört att vi båda ursprungligen kommer från Österbotten slängde han ur sig fraser som "Jag har bott innanför ring ettan hela mitt liv, vet ni var den är?" och "Jag har bott på Drumsö i sex år nu, men nu måste jag ju flytta bort eftersom de bygger metron dit och den tar ju med sig alla pissisar och spurgun". Hohoh säger jag. Det var en god orsak att tacka för oss och gå vidare hemåt. A-K, som emigrerat till Stockholm, konstaterade att just typer som han är en orsak till varför hon inte längtar tillbaka till Helsingfors.
Trots det abrupta slutet hade jag en mycket trevlig kväll!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar