Jag läste ett tänkvärt inlägg här om veckan hos
Någons fru Emma, om vad man är bra på och vad man brinner för. I yrkeslivet. Hon menar att man skall sträva efter att jobba med det som man brinner för, som nödvändigtvis inte är samma som det man är bäst på. Du kan vara superduktig på försäljning eller exceltabeller men ändå är det nåt annat som sporrar dig i yrkeslivet.
Efter att jag läste hennes inlägg har jag funderat mycket på vad jag sporras av. Är det problemlösning eller strategiplanering, siffror eller lagtexter? För mig var det en mycket svår fråga. Men jag kom på att jag åtminstone inte tycker om monotont arbete, upprepningar och uppgifter som aldrig tar slut (inte lagtexter heller för den delen).
Har ni funderat på ifall ni hellre jobbar projektbaserat eller med ett löpande jobb? Själv har jag så gott som alltid jobbat bara med löpande uppgifter och ibland undrar jag ifall det skulle vara mera tillfredställande att jobba mer projektbaserat. Du har ett slut på projektet, en deadline, ett uppdrag och en massa uppgifter/problem att lösa, en kampanj, ja det kan vara vad som helst, men du gör det klart. Och så kan du lämna det bakom dig och börja med nästa projekt.
Ibland känns det som om jag aldrig får någonting färdigt eftersom samma uppgifter upprepas år in och år ut. Känner någon igen sig? Nu finns det ju risken att man skulle sakna just kontinuiteten ifall man arbetade bara projektbaserat.
Nu kom jag in på ett sidospår, min egentliga fråga var vad du får kicks av på jobbet? Eller får du det? Som bifråga, jobbar du hellre med projekt eller löpande uppgifter?
Alla måste svara!
